Igår när jag kom hem från jobbet och satte mig bredvid marsvinen sa Paul åt mig att blunda, och stack en bukett gerberor i mina händer. Sen ringde det på dörren och upp för trappan kom ett bud med mina nya skor. De ser ut som Tjorven-sandaler fram ifrån, fast beiga och med 9,5 cm klack. Jag tog på dem, drack upp min drink och så tog vi tunnelbanan till Brixton.

Vi gick till Franco Manca där vi mötte upp Sean, Virginie - och Maz, som var över från New York. Medan vi väntade på vårt bord gav Sean Paul en kopia av Darren Haymans nya skiva, helt ny. Darren själv har inte sett den än. Vi beställde in vin och dog lite av menyn, full av himmelska pizzor. Jag beställde en med skogssvamp och tryffelolja. Vi pratade om skillnaden mellan New York och London, inställda flyg och Danmark. Sen sa vi hejdå till Virginie och gick vidare.

Till How Does It Feel To Be Loved? där Maz var gäst-DJ för kvällen. Där träffade vi Helen, Ian och Emma från Pocketbooks, Elliot och vänner till vänner. Alla pratade om hur Arcade Fire varit dagen innan, hur Hidden Cameras skulle vara idag och Pulp på söndag. Hela Evans the Death kom några timmar senare och jag berättade för Emma om hur de spelade på min och Pauls första dejt. Sen dansade vi till The Smiths.

Vid halv 3 sa vi godnatt och vinkade in en taxi. Efter en kvart var vi hemma och 05:45 väckte solen mig, då hade Paul fortfarande skorna på sig. Sen kröp vi i säng på riktigt.